Amningsinfo för doulor (och partners)

Publicerad 2017-06-10 21:00:11 i Allmänna råd,

För ett tag sedan blev jag ombedd att medverka i en utbildning av nya doulor. En doula är en kvinna som närvarar vid förlossningar och som fungerar som ett extra, kontinuerligt stöd för den födande. Doulan är inte vårdpersonal och är inte där i medicinsk kapacitet, utan hennes roll är att vara en trygghet i rummet. Hon anlitas av de blivande föräldrarna och följer dem under graviditeten, förlossningen, och den första tiden därefter.

Det jag tillförde under doula-utbildningen var en översikt över amning den första tiden. Vilken bra idé av doulan som höll i utbildningen! Naturligtvis vore det fantastiskt om doulor — och även partners, mammor, och pappor — fick en crash course i vad de kan förvänta sig de där första dagarna, dagar som är så kritiska för amningen.

Nu har jag skrivit ihop ett kompendium med amningsinfo specifikt riktat till doulor. Jag tänkte att andra också kunde dra nytta av det kompendiet så jag lägger nu upp det här på bloggen också. Texten täcker bland annat hur ett bra tag ser ut, hur mjölkproduktionen fungerar, hur barnet söker bröstet den första timmen, en del handtekniker som kan vara bra för den ammande att kunna, och de komplikationer som kan uppstå i samband med förlossningen och den första tiden därefter. Enjoy!

Kvällsoro, klusteramning och kolik

Publicerad 2017-01-15 14:03:00 i Allmänna råd,

Vill din bebis ammas hela tiden på kvällen? Vaknar hen till så fort du lägger ner hen eller försöker gå på toa? Det är helt normalt. Bebisar har en eller ett par perioder på dygnet då de vill ligga vid bröstet mer eller mindre kontinuerligt. Detta kallas för klusteramning. Ofta ägnar sig bebisar under sina första månader åt klusteramning på sen eftermiddag eller kväll. Detta kan då sammanfalla med det oroliga beteende som vi brukar kalla för kvällsoro då bebis krånglar vid bröstet. Kvällsoro innebär inte att din mjölk är otillräcklig på något sätt. Därför behöver du inte ge tillägg enbart på grund av orolighet kvällstid. I det här inlägget försöker jag förtydliga vad klusteramning och kvällsoro är, och hur det skiljer sig från kolik. Du hittar också tips som kan underlätta om klusteramningen känns tung.

Klusteramning

De första dagarna efter födseln brukar bebis vilja ligga vid bröstet nästan hela tiden, men efter de där inledande dagarna börjar ett mönster märkas för många. Bebis vilar längre mellan amningstillfällena större delen av dygnet men snuttar ofta ofta under några timmar en eller ett par gånger om dagen. Det är det där beteendet då hen vill ligga vid bröstet nästan hela tiden som kallas för klusteramning, och det är en helt normal del av bebis naturliga amningsmönster. Ofta, men inte alltid, åtföljs en klusteramning av en längre periods vila. Många barn klusterammar kvällstid och sover sedan den längsta perioden på dygnet. Klusteramning är vanligast hos spädbarn men brukar återkomma då och då även hos barn över halvåret i samband med tillväxtperioder, utvecklingssprång och andra stora förändringar i deras liv som till exempel en flytt eller inskolning på förskola. När du är mitt i det så kan det hjälpa att tänka på klusteramning som ett sätt att tanka trygghet och närhet när allt annat känns osäkert och ovant.

Kvällsoro

Det är mycket vanligt att bebis beter sig oroligt på kvällen, framförallt vid ca 1-3 månaders ålder. Hen kanske tar tag runt bröstvårtan, snuttar lite, släpper, skriker, tar tag igen och så vidare i vad som kan kännas som en evighet. Vi kallar detta för kvällsoro. Eftermiddagen och kvällen är barnets naturliga vakenperiod. Barnet vill då ammas ofta, var nära, och känna trygghet. Eftersom det är en vakenperiod så gör barnet också av med mer energi då och behöver således äta mer. Amningen ger barnet mjölken, närheten och tryggheten, och därför blir bebis nöjd vid bröstet.

Klusteramning/kvällsoro har ingenting med din mjölkproduktion att göra; flaskmatade barn kan också ha kvällsoro. Det är alltså inte ett tecken på för lite eller näringsfattig mjölk. Att kvällsoro ofta sammanfaller med en klusteramningsperiod ligger troligtvis bakom myten att mjölken skulle vara tunnare på kvällen. Så är absolut inte fallet. Tvärtom så har mjölken vanligtvis något högre fetthalt mot slutet av dagen. Däremot så kan flödet vara lite långsammare vid den tiden på dygnet och en trött bebis kanske lättare blir frustrerad över detta. Den ammande föräldern har kanske också mer att stå i på kvällen eller är mer trött än annars och blir stressad av att bebis vill vara så nära. Detta kan påverka utdrivningsreflexen så att bebis behöver suga än mer intensivt för att få sin mjölk.

Kolik eller kvällsoro?

Kvällsoro påminner på många sätt om kolik, men det är inte samma sak. Definitionen på kolik är att bebis skriker intensivt, otröstligt och utan uppehåll i minst tre timmar per dygn, mer än tre gånger i veckan. Ofta märks ett dygnsmönster med skrikattacker på eftermiddag och kväll. Om du misstänker att din bebis har kolik så kan det naturligtvis vara bra att först utesluta normal orolighet på kvällen genom att följa råden nedan. Överproduktion kan också ge liknande symptom så läs artikeln om mycket mjölk från Amningsnytt och se om fler symptom stämmer in på er.

Om ni har uteslutit kvällsoro och överproduktion, och bebis fortsätter att vara regelbundet otröstlig på ett sätt som känns fel, så vänd dig till ditt BVC. Ingen vet vad kolik beror på men olika sjukdomar och tillstånd som till exempel allergier kan ge kolikliknande symptom och behöver därför utredas.

Tips

Även om kvällsoro och klusteramning är vanliga och naturliga bebisbeteenden så kan de perioderna vara jobbiga och frustrerande för dig som ammande. Att bebis inte verkar kunna bestämma sig för om hen vill ha bröstet eller ej, och att du inte kan gå på toa eller hämta något att äta utan att bebis blir otröstlig, kan tära på både orken och självförtroendet. Här följer några tips som kan underlätta:

  • Ställ in dig mentalt på att tillbringa några timmar i sängen eller i soffan med din bebis.
  • Ladda upp med en god bok eller en bra TV-serie och något gott att äta och dricka.
  • Umgås hud mot hud och ha brösten tillgängliga.
  • Fokusera på att mysa. Låt bebis snutta när hen vill men känn ingen press att hen ska “äta ordentligt” och somna djupt.
  • Amma i laid-back-ställning, eller prova att skifta mellan olika ställningar.
  • Om barnet blir upprört, prova att lugna genom att bära, vyssja, gunga och/eller sjunga, kanske medan du också ammar.
  • Om barnet bara blir nöjt när du går med det så kan en ergonomisk sele eller bärsjal vara ett ovärderligt verktyg.

Vanliga frågor

Behöver jag ge tillägg på kvällen?

Nej. Har ni en fungerande amning och barnet kissar som hen ska (ca 5-6 våta blöjor per dygn) och går upp i vikt så är kvällsoro inte någon anledning i sig att ge tillägg. Kvällsoro är inte ett tecken på att du har mindre mjölk på kvällen, och mjölken är lika näringsrik kvällstid som annars - allt annat är en myt. Om du ger tillägg så kan du däremot råka minska mjölkproduktionen på kvällen eftersom du missar amningstillfällen och mängden mjölk du producerar beror på hur mycket mjölk bebis äter.

Myten om den duktiga bebisen

Publicerad 2016-02-15 11:56:00 i Allmänna råd,

Något som ofta dyker upp i rådgivningar är frågeställningen om ett visst beteende är "normalt". Svaret på den typen av fråga är nästan uteslutande ett rungande ja! Men varför uppkommer sådana frågor? En stor anledning tror jag är myten om den duktiga bebisen och föräldrars förväntningar på hur en bebis "ska" bete sig. I och med att föräldrar också ofta framhåller “duktigt" beteende så förstärks myten och de bebisar som inte lever upp till det här idealet upplevs som påfrestande och föräldrar blir oroliga att något är fel.

Dessutom är det lätt att känna sig otillräcklig som förälder när ens bebis inte är lika duktig som bebisar i ens omgivning verkar vara. Detta trots att ens bebis uppvisar fullständigt normalt och naturligt bebis-beteende.

Men myten om den duktiga bebisen är just det - en myt. Det vi ser som en duktig bebis är i själva verket en väldigt ovanlig bebis och ett undantag. Precis som med photoshoppade bilder så är det helt enkelt omöjligt för de allra allra flesta bebisar att leva upp till idealet. Varför? Vi tar det punkt för punkt; hur förväntar vi oss att en duktig bebis beter sig?

Duktig-bebis-myt 1: en duktig bebis ska inte gråta ofta utan vara nöjd och glad för det mesta.

Verklighet: bebisar kommunicerar alla möjliga behov via gråt och kan därför gråta ofta, särskilt de första två månaderna.
En bebis gråter när hen är hungrig, men också när hen är törstig eller kall eller varm eller rädd eller osäker eller har ont eller har tråkigt eller har fått för mycket intryck eller… Listan kan göras ännu längre. Ofta hjälper det att plocka upp bebisen och hålla den nära, och ofta hjälper det att amma. Att bebis blir ledsen när hen inte är i famnen är inte ett tecken på att något är fel, utan på att hen vill vara i famnen. Sagogrynet har skrivit fint om nöjda barn.
Vi vet att ett genomsnittligt gråtmönster ser ut så här: barn gråter mer och mer tills de blir runt 6 veckor gamla, och sedan klingar det av över ett par månader. Bebisar i den åldern gråter också mycket på kvällen och det är det vi brukar kalla kvällsoro.
Om det känns tungt och överväldigande att vara behövd konstant så kan en bärsjal eller ergonomisk sele vara en enorm hjälp. Forskning har visat att barn som bärs mycket gråter mindre under dygnet. Notera att barn som bärs inte gråter färre gånger än andra barn, utan kortare tid varje gång. Detta kan tolkas som att gråta ofta är naturligt och när bebis får respons på sitt rop så blir hen lugn och trygg och slutar gråta.

Duktig-bebis-myt 2: en duktig bebis ska inte vilja ligga vid bröstet för mycket, och helst bara vilja ammas ungefär var tredje timme.

Verklighet: de allra flesta bebisar vill ammas mycket oftare än så; tre timmar är ovanligt lång tid mellan amningstillfällena.
Uppfattningen att bebisar vill ammas ungefär var tredje till var fjärde timme (eller 6-8 gånger per dygn) är en kvarleva från förra seklet då det ansågs bra att amma efter ett schema så att barnen lärde sig rutiner tidigt. Nu vet vi att hur ofta bebis behöver ammas beror på en mängd olika faktorer (t ex barnets läggning och den ammande förälderns brösttyp) och varierar enormt mellan individer. Så även om din granne ammar var tredje timme så betyder inte det att samma funkar för dig. För de flesta krävs det betydligt tätare amningstillfällen än så för att upprätthålla mjölkproduktionen, särskilt de första månaderna. Dessutom varierar det också mycket över tid så att du ammar väldigt ofta vissa perioder och mer sällan andra. Det har att göra med barnets utveckling, och med hens mentala och fysiska tillstånd. Kom ihåg att amning tillfredsställer många olika behov.

Duktig-bebis-myt 3: en duktig bebis ska sova hela natten.

Verklighet: spädbarn är gjorda för att sova ytligt och vakna lätt; detta skyddar bland annat mot PSD.
Det är fullt normalt att ett barn fortsätter att vakna en eller flera gånger per natt upp över året. Rent fysiskt överlever ett barn åtta timmar utan näringstillförsel från och med ca sex månaders ålder, men det betyder inte att barnet inte vaknar av andra orsaker. Orsakerna kan vara många - sugen på mat, törstig, rädd, har ont, mardröm, närhetstankande - och nattamning tillfredsställer dem alla. Nattamning säkerställer också att mjölkproduktionen hålls uppe även efter det att annan mat introducerats.
Att spädbarn sover ytligt är också en skyddsmekanism. Spädbarn kan i vissa fall sova tyngre om de får ersättning eftersom ersättningen är mer svårsmält än bröstmjölken. Detta är troligtvis en bidragande orsak till den förhöjda risken för plötslig spädbarnsdöd (PSD) hos icke-ammade barn. En napp gör också att bebis sover ytligare så för icke-ammade barn är det bra att ge napp på natten. Ammade barn behöver inte napp av den anledningen. Dessutom riskerar napp att störa amningen och utebliven amning är en större riskfaktor för PSD.

Duktig-bebis-myt 4: en duktig bebis ska lugna sig när hen får napp.

Verklighet: bebisars sugbehov är till för att se till att mjölkproduktionen är god, så ofta ratas napp av bebisen eftersom den inte tillför något.
Hur mycket mjölk du producerar beror allra mest på hur mycket mjölk bebis efterfrågar. När mjölkproduktionen behöver öka för att hålla takten med bebis behov så suger hen oftare. Om bebis erbjuds en napp i stället för bröstet så upptäcker hen strax att den inte ger någon mjölk och att den kräver en annan sugteknik och då spottar hen ut den och ber om bröstet igen. Det är alltså normalt beteende för ammade barn att inte acceptera napp även om en del barn tar den lätt.

Duktig-bebis-myt 5: en duktig bebis ska lätt kunna byta fram och tillbaka mellan flaska, napp och bröst.

Verklighet: tuttförvirring är vanlig oavsett ålder på barnet.
Det finns naturligtvis undantag, men många bebisar drabbas av så kallad tuttförvirring när de byter mellan flaska, napp och bröst. Tuttförvirring kan ta sig uttryck på flera olika sätt, så bara för att bebis tar bröstet betyder inte det att hen inte är tuttförvirrad. Därför är mörkertalet troligtvis rätt stort. Tecken på tuttförvirring kan vara att bebis helt enkelt ratar bröstet, men det är ett relativt extremt tecken. Tecken som kan vara svårare att upptäcka eller som kanske inte alltid tas som tuttförvirring är till exempel:
  • bröstvårtan gör ont eller får sår - bebis har lärt sig att ta för grunt tag
  • bebis biter i bröstvårtan - bebis har lärt sig att hen kan stoppa flödet i flaskan genom att bita ihop och använder samma teknik på bröstet
  • bebis tar tag, släpper direkt och gråter - bebis har lärt sig att flödet kommer direkt ur flaskan och har inte längre tålamod att vänta på och jobba för att få igång utdrivningsreflexen
Tuttförvirring kan dyka upp direkt eller efter lång användning av flaska, och drabbar inte bara spädbarn. En del flaskor sägs vara utformade för att minimera risken för tuttförvirring (Calma till exempel) men inte en enda flaska på marknaden kan garantera att du inte får problem med amningen.

Duktig-bebis-myt 6: en duktig bebis ska ligga på medelkurvan för vikt, eller ännu hellre över.

Verklighet: medelkurvan innebär enbart att hälften av alla barn bör ligga över kurvan och hälften bör ligga under.
Jag vill börja med att poängtera att kurvorna är till för att upptäcka om det finns problem med näringsupptaget hos bebis. Det första som bör göras om en bebis inte följer sin kurva är att se till att mjölköverföringen fungerar som den ska genom att till exempel vara noga med att taget är bra. Fungerar amningen så bör andra orsaker, som till exempel allergier, utredas av vården.
En bebis ska alltså helst följa sin egen kurva, det vill säga en kurva som går parallellt med medelkurvan. Hälften av alla barn ligger på kurvor som är under medelkurvan och hälften på kurvor som är över. Att försöka “knuffa" en bebis till en högre kurva än den som hen naturligt landat på är nästintill omöjligt och fyller inget syfte. Ofta är viktuppgången också lite ryckig. Upp till två års ålder är det dessutom normalt för barn att söka sin kurva, det vill säga förflytta sig lite upp och ner. Att ligga på eller över medelkurvan är alltså inte “bättre" än att ligga på en parallell kurva under medelkurvan.
För att göra saker ännu krångligare så använder sig BVC av kurvor som till stor del är baserade på ersättningsmatade barn. WHO har tagit fram kurvor som är optimala för spädbarns tillväxt världen över och de ser lite annorlunda ut, särskilt för vikt. Det är detta som gör att vi ofta ser en artificiell amningspuckel vid 3-4 månaders ålder. Här är en jämförelse mellan BVCs kurvor (svart) och WHOs medelkurva (rött). Helammade barn går alltså upp snabbare än BVCs kurvor ger intryck av i början, och saktar sedan av igen.
Jämförelse mellan WHOs medelkurva (rött) och BVCs kurvor (svart)

Om

(M)amman Malin

(M)amman Malin
mammanmalin@gmail.com

Jag heter Malin och har varit en av Amningshjälpens alla hjälpmammor, dvs rådgivare inom allt möjligt amningsrelaterat. För tillfället har jag paus på grund av små barn och andra livsomvälvningar, men jag hoppas att återkomma som hjälpmamma inom kort.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela