Till dig som icke-ammande partner

Publicerad 2015-07-31 20:59:00 i Allmänna råd,

I början kan det kännas som att du som mamma eller pappa hamnar utanför när din partner bygger sin amningsrelation tillsammans med barnet. Amningen tar mycket tid och partnern som först burit barnet och sedan ammar det kan tyckas få en stor del av anknytningen gratis. Som ett jämställt par vill ni kanske också dela på alla de nya sysslorna och du vill säkert också lätta på det som kan uppfattas som ett stort ansvar, en börda och en uppoffring för din partner.

Det kan då ligga nära till hands att ni bestämmer att du också ska få mata då och då. Ni lägger upp en plan där din partner pumpar ur mjölk ibland så att du kan ge ert barn mat på flaska. Men låt mig säga detta: det är inte i matningen som nyckeln till anknytning ligger. Det kan till och med medföra en risk för amningen och därmed för din partners anknytning genom så kallad tuttförvirring (även om det inte drabbar alla).

Först jämställdhet, för jämställdhet bör alltid komma först. Amning och jämställdhet är inte motsatser. Det finns vissa saker som enbart den ena eller den andra partnern kan utföra på grund av ren fysiologi. Att den fysiskt lämpade utför uppgiften betyder inte att ni inte är jämställda. Faktum är att det är de barn med de mest jämställda föräldrarna (bedömt utifrån hur föräldraledigheten delats) som ammas längst, även när statistiken korrigerats för utbildningsnivå och social status. Om du råkar vara biologisk kvinna så har du dock förstås möjligheten att dela amningen med din partner.

Din roll som icke-ammande partner skulle i stället kunna vara att stötta den ammande föräldern. Genom att du servar med mat och andra hushållsbestyr så kan du ge din partner något mycket värdefullt: lugn och ro till att lära sig det här med amning och amningsteknik. Du skulle också kunna vara en kunskapsbank och engagera dig i att lära dig mer om amning så att du kan ge lugn och trygg support när det behövs. Om din partner behöver komma ifrån någon gång så kan ni lösa det med till exempel koppmatning, eller att du helt enkelt följer med, umgås med barnet på plats och lämnar över det när det behöver ammas.

Angående din egen anknytning till barnet: det är inte en tillgiven hund vi pratar om här. Ditt barn kommer inte att känna sig lugn och trygg hos dig för att du ger hen mat. Nej, anknytning kommer sig till stor del av utbytet av må-bra-hormoner som oxytocin mellan förälder och barn. Forskning har visat att ju mer den icke-ammande föräldern bär på barnet, har det nära, myser hud mot hud och senare leker, desto större blir oxytocinutbytet dem emellan. Snart når det samma nivåer som hormonutbytet vid amning. Så när din partner inte ammar - ta chansen att bära ditt barn och hålla det nära.

Att välja bröstpump

Publicerad 2015-07-27 21:15:00 i Hjälpmedel - pump,

Jag vill börja med att säga att en bröstpump är på intet sätt nödvändig för en lyckad amning. I allmänhet behövs den inte för att säkerställa en god mjölkproduktion; så länge bebis suger aktivt så är hen mycket effektivare på att ta mjölk ur bröstet än en pump någonsin kan vara och det är ju det som stimulerar mjölkproduktionen. Det är dessutom inte ovanligt att man bara kan pumpa lite trots att man har gott om mjölk så om du inte släpper mycket till pumpen så betyder det absolut inte att du har lite mjölk.
Med det sagt så finns det så klart användningsområden för en pump och det kan vara svårt att veta vilken man ska välja. Därför tänkte jag här gå igenom lite saker att tänka på när man köper en pump.

Vilken typ av pump ska jag välja?

Ställ dig själv frågan: Varför behöver jag en bröstpump?
  • För att pumpa ur någon gång i veckan så att jag kan låta någon annan mata. I det här läget är det enklaste och billigaste att köpa en manuell handpump (eller handmjölka). En manuell pump kan vara rätt effektiv och om det bara handlar om något tillfälle då och då så blir man inte alltför trött i handen. Läs gärna det här om partnerns roll också.
  • För att pumpa ur regelbundet när jag går tillbaka till jobbet eller för att donera till mjölkbank. En elektrisk pump är mycket dyrare än en manuell men kan kännas enklare om man behöver pumpa flera gånger om dagen. Man kan köpa begagnat men det kan medföra risker som inte är helt uppenbara (se längre ner). Det finns enkelsidiga och dubbelsidiga elektriska pumpar. De dubbelsidiga brukar vara effektivare eftersom de stimulerar båda brösten samtidigt, men de kostar naturligtvis desto mer.
  • För att få igång mjölkproduktionen eftersom mitt barn inte kan suga ordentligt just nu. Detta är en tillfällig situation och dessutom krävs det en extra effektiv pump för detta ändamål så det bästa är om du kan låna eller hyra en sjukhuspump. Kontakta ditt BB eller BVC för att se vilka möjligheter som finns.

Vilket märke ska jag välja?

De flesta märken på marknaden har både manuella, och enkel- och dubbelsidiga elektriska versioner. Tyvärr är det svårt att veta exakt vilken pump som funkar bäst för just dig eftersom det är så individuellt.
Storleken på tratten spelar roll, särskilt för elektriska pumpar, så det kan vara en idé att välja en pump där det ingår flera olika storlekar eller där det är lätt att få tag på delar. Välj också en där det finns möjlighet att ställa in sugkraft och hastighet, gärna steglöst eller åtminstone med många steg. Vilken sugkraft och hastighet som funkar bäst är nämligen också mycket individuellt (och starkare är inte nödvändigtvis bättre). En del enkelsidiga elektriska pumpar går att göra om till dubbelsidiga med hjälp av ett relativt billigt paket med reservdelar så det kan vara bra att titta efter den möjligheten också.
Något som en del kan tycka är viktigt är också hur etiskt ett märke är. Med det menar jag framförallt huruvida ett märke följer WHO-koden för marknadsföring. Exempel på företag som följer WHO-koden är Ardo, Ameda och Hygeia. Exempel på märken som bryter mot WHO-koden är Medela (de gör det uttryckligen och särskilt med Calma-flaskan), Philips Avent, Lansinoh, Tommee Tippee och Dr Brown's.

Att tänka på om du köper en begagnad pump - öppna och slutna system

Att köpa en ny elektrisk pump, särskilt en dubbelsidig, kostar en hel del så det är naturligt att undra om det går bra att köpa begagnat. För att svara på det så behöver jag berätta om öppna och slutna system för bröstpumpar. En pump med ett slutet system har membran någonstans mellan tratt/flaska och pumphus så att överföring av fukt och bakterier förhindras. Detta gör också att sugkraften inte kan komma upp i riktigt höga nivåer så för några mammor kan det göra pumpen mindre effektiv än en pump med ett öppet system (men starkare är oftast inte bättre som förklarat ovan).
En pump med ett öppet system har alltså inget skydd mellan mjölken och pumpens motor. Kondens och mjölk kan därför komma in i slangen och vidare in i pumphuset där fukten kan orsaka mögel. Sporer från det möglet kan sedan teoretiskt sett spridas tillbaka till mjölken samma väg. Möglet går inte att få bort och det hjälper inte att sterilisera alla plastdelar eftersom problemet sitter inuti själva motorn. Mögel kan också bildas om pumpen förvaras en längre tid och därför rekommenderas det att endast ett mamma-barn-par använder en pump med öppet system, alltså att inte spara till syskon eller sälja vidare. Naturligtvis finns det också risk att bakterier sprids samma väg. Så vitt vi vet har inget barn blivit sjukt på grund av detta men det finns inte heller någon forskning kring det.
Om du ska köpa en begagnad pump rekommenderar jag alltså starkt att se till att den pumpen du köper har ett slutet system. Medela Swing, som tyvärr är en av de allra mest populära pumparna på andrahandsmarknaden, har ett öppet system och bör alltså inte säljas vidare (även enligt Medelas egna rekommendationer).
Illustration av ett slutet system för bröstpumpar

Att-kolla-lista

Saker som är bra att tänka på när man funderar på att köpa pump, ny eller begagnad, är alltså:
  • Är typen av pump lämplig med tanke på ditt behov?
  • Finns det lättillgängliga delar för att till exempel byta storlek på tratt eller göra om till dubbelpump?
  • Hur smidig är den att bära med sig? Går den att köra på batterier?
  • Är den relativt tystlåten?
  • Hur lätt är det att diska delarna?
  • Elektrisk pump: går det att ha många olika hastigheter och sugstyrkor?
  • Elektrisk pump: har pumpen ett öppet eller slutet system? Exempel på pumpar med slutna system är Ardo Calypso, Ameda Lactaline, Lansinoh, Tommee Tippee Closer to Nature, Philips Avent och Medela Symphony. Exempel på pumpar med öppna system är Medela Swing och Freestyle.
  • Begagnad pump: hur mycket har pumpen använts? De flesta pumpar utvecklade för personligt bruk har motorer som inte är designade för att hålla längre än en amningsperiod.

Amning - grunderna

Publicerad 2015-07-22 21:34:00 i Teori,

När du först får ditt barn i famnen så är allt så nytt och ibland förvirrande. Då kan det vara bra att känna till en del om amningens grunder och vad du har att förvänta dig den första tiden.

Först lite teori

Amning tillfredsställer så många fler behov än bara hunger och törst. Det är också tröst, smärtstillande, närhet och trygghet, och en liten bebis kan inte skilja på vad det är hen behöver just för tillfället. Därför är det alltid bra att prova med bröstet först när bebis gråter, oavsett hur lång tid det gått sedan förra amningen, för det löser det mesta.
Hur mycket mjölk du producerar beror nästan helt på hur mycket mjölk som tas från brösten. Mängden baseras på efterfrågan och det är detta som är allra viktigast att komma ihåg när det gäller hur du påverkar produktionen. Allt annat följer från detta. I normala fall så betyder det att så länge taget är bra, bebis helammas fritt och bebis suger aktivt under amningstillfällena så har du precis så mycket mjölk i brösten som bebis behöver.
Det går alltså att påverka mjölkproduktionen (pumpar du till exempel utöver det bebis ammas så tas mer mjölk från brösten och mjölkproduktionen ökar; ger du tillägg så ammas bebis mindre, mindre mjölk tas från brösten och mjölkproduktionen minskar) men i allmänhet reglerar barnet mjölkproduktionen efter dess aktuella behov.

Fri amning

Numera rekommenderas så kallad fri amning (i motsats till tretimmarsschemat som utan någon som helst vetenskaplig grund rekommenderades under stor del av förra seklet). Fri amning innebär att barnet ammas så ofta och så länge det vill. Så länge man följer bebis och erbjuder bröstet på de tidigaste signalerna så finns det ingen anledning att fundera över hur ofta eller hur länge barnet ammas. Både frekvensen och längden kan variera kraftigt över dygnet och mellan olika dagar. Ofta kan man dock skönja ett mönster, som till exempel att många barn under halvåret vill ligga vid bröstet så gott som konstant flera timmar i sträck på kvällen (så kallad kvällsoro eller klusteramning), eller att många bebisar blir mer krävande och sover sämre en period kring 3-4 månaders ålder. Eftersom mjölken nybildas hela tiden så finns det inte heller någon som helst anledning att låta brösten "vila" för att fyllas på. Att låta brösten vila har snarare motsatt effekt och man riskerar att minska mjölkproduktionen.

Tecken på hunger

När barnet vill till bröstet så har de tidiga, medium och sena signaler. Gråt tillhör sena signaler och när det gått så långt så kan det vara svårt att få barnet att komma till ro vid bröstet och amma. Därför är det viktigt att hålla utkik efter de tidiga signalerna. Först börjar barnet öppna och stänga munnen och röra huvudet från sida till sida som om det söker efter bröstet (vilket det gör). Får barnet inte bröstet då så börjar det röra sig mer aktivt, sträcka på sig och suga på sina egna händer. Efter det kommer gråten, barnet blir märkbart upprört och rött i ansiktet. Har det gått så långt så kan det behövas lite lugnande inverkan innan barnet kommer till ro vid bröstet. Detta kan man göra till exempel genom att stryka barnet över ryggen, vyssja det, sjunga för det eller prata lugnt med det och hålla det hud mot hud.
Hungersignaler

Den första veckan

Den allra första timmen efter födseln är speciell och om möjligt ska mor och barn i lugn och ro få umgås genom konstant hud mot hud under denna magiska timme. Barn föds med instinkten att hitta bröstet och ta tag om det med munnen och om det får ligga ostört på moderns bröstkorg så kommer det att lyckas med det helt på egen hand.
Efter det är det mest vila som gäller det första dygnet. Det andra dygnet är desto mer intensivt. Bebis vill ammas ofta ofta för att lägga grunden till en effektiv mjölkproduktion. Eftersom barnets mage är pytteliten så fylls den snabbt och töms igen lika snabbt. Råmjölken är dock mycket koncentrerad och ger bebis allt hen behöver trots den ringa mängden. Den konstanta amningen kan kännas ganska överväldigande och detta i kombination med trötthet och hormonförändringar gör att dygn två-tre ofta upplevs som tunga och jobbiga. Men det går över!
Den första veckan innan huden har vant sig vid den starka sugkraften så är det vanligt att få så kallade sugblåsor på bröstvårtorna. Ibland blir de till och med blodfyllda, men det ska inte utvecklas sår. Gör det det så är den allra vanligaste orsaken att bebis har för litet eller snett tag, antingen pga något fysiologiskt som kort tung- och/eller läppband, eller pga att bebis helt enkelt behöver hjälp att få till rätt teknik. Att använda amningsnapp i det här läget är lite som att sätta ett skavsårsplåster på skoskav; det kan vara skönt att låta huden vila men det tar inte bort anledningen till att det blev skav från början. Därför är det viktigt att försöka gå till botten med varför man får sår om så skulle ske.

Tecken på att bebis får i sig tillräckligt

Någon gång under den första veckan förändras den första råmjölken successivt till mogen mjölk, den mjölken mamman kommer att ha under resten av amningstiden. Något som gör många mammor osäkra är att det inte går att avgöra exakt hur mycket mjölk bebis får i sig. Dessutom ammar bebis längre stunder ibland men kortare vid andra tillfällen, och mer effektivt ibland men snuttar bara vid andra tillfällen. Det säkraste sättet att veta att bebis får i sig tillräckligt är inte att titta på de egna brösten (det spelar ingen roll om brösten är stora eller små, om de känns spända eller om de är mer slappa, eller hur bröstvårtorna ser ut) utan titta på barnets allmäntillstånd. Följande tecken visar på en bebis som får i sig det hen behöver:
  • blir bebis nöjd när hen ammas (efter att ha bytt bröst flera gånger vid behov)?
  • kissar bebis motsvarande 5-6 ordentliga blöjor per dygn (de första tre-fyra dygnen är det okej om det är mindre)?
  • har bebis bajs nått en senapsgul färg vid dygn fem?
  • verkar bebis pigg och alert när hen är vaken?
  • går bebis upp i vikt (100g i veckan efter den första dippen räknas som helt okej viktuppgång)?

Avslutningsvis

Amningsrelationen är just det: en relation mellan två (ibland fler) individer. Allt hänger inte på mamman och det finns ingen standardbild på hur amningen ska se ut. Försök lyssna på barnet i så stor utsträckning som möjligt. Att våga lita på ditt barn, på din kropp och på dina instinkter är ett stort steg på vägen.

Om

(M)amman Malin

(M)amman Malin
mammanmalin@gmail.com

Jag heter Malin och har varit en av Amningshjälpens alla hjälpmammor, dvs rådgivare inom allt möjligt amningsrelaterat. För tillfället har jag paus på grund av små barn och andra livsomvälvningar, men jag hoppas att återkomma som hjälpmamma inom kort.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela