Amning - grunderna

Publicerad 2015-07-22 21:34:00 i Teori,

När du först får ditt barn i famnen så är allt så nytt och ibland förvirrande. Då kan det vara bra att känna till en del om amningens grunder och vad du har att förvänta dig den första tiden.

Först lite teori

Amning tillfredsställer så många fler behov än bara hunger och törst. Det är också tröst, smärtstillande, närhet och trygghet, och en liten bebis kan inte skilja på vad det är hen behöver just för tillfället. Därför är det alltid bra att prova med bröstet först när bebis gråter, oavsett hur lång tid det gått sedan förra amningen, för det löser det mesta.
Hur mycket mjölk du producerar beror nästan helt på hur mycket mjölk som tas från brösten. Mängden baseras på efterfrågan och det är detta som är allra viktigast att komma ihåg när det gäller hur du påverkar produktionen. Allt annat följer från detta. I normala fall så betyder det att så länge taget är bra, bebis helammas fritt och bebis suger aktivt under amningstillfällena så har du precis så mycket mjölk i brösten som bebis behöver.
Det går alltså att påverka mjölkproduktionen (pumpar du till exempel utöver det bebis ammas så tas mer mjölk från brösten och mjölkproduktionen ökar; ger du tillägg så ammas bebis mindre, mindre mjölk tas från brösten och mjölkproduktionen minskar) men i allmänhet reglerar barnet mjölkproduktionen efter dess aktuella behov.

Fri amning

Numera rekommenderas så kallad fri amning (i motsats till tretimmarsschemat som utan någon som helst vetenskaplig grund rekommenderades under stor del av förra seklet). Fri amning innebär att barnet ammas så ofta och så länge det vill. Så länge man följer bebis och erbjuder bröstet på de tidigaste signalerna så finns det ingen anledning att fundera över hur ofta eller hur länge barnet ammas. Både frekvensen och längden kan variera kraftigt över dygnet och mellan olika dagar. Ofta kan man dock skönja ett mönster, som till exempel att många barn under halvåret vill ligga vid bröstet så gott som konstant flera timmar i sträck på kvällen (så kallad kvällsoro eller klusteramning), eller att många bebisar blir mer krävande och sover sämre en period kring 3-4 månaders ålder. Eftersom mjölken nybildas hela tiden så finns det inte heller någon som helst anledning att låta brösten "vila" för att fyllas på. Att låta brösten vila har snarare motsatt effekt och man riskerar att minska mjölkproduktionen.

Tecken på hunger

När barnet vill till bröstet så har de tidiga, medium och sena signaler. Gråt tillhör sena signaler och när det gått så långt så kan det vara svårt att få barnet att komma till ro vid bröstet och amma. Därför är det viktigt att hålla utkik efter de tidiga signalerna. Först börjar barnet öppna och stänga munnen och röra huvudet från sida till sida som om det söker efter bröstet (vilket det gör). Får barnet inte bröstet då så börjar det röra sig mer aktivt, sträcka på sig och suga på sina egna händer. Efter det kommer gråten, barnet blir märkbart upprört och rött i ansiktet. Har det gått så långt så kan det behövas lite lugnande inverkan innan barnet kommer till ro vid bröstet. Detta kan man göra till exempel genom att stryka barnet över ryggen, vyssja det, sjunga för det eller prata lugnt med det och hålla det hud mot hud.
Hungersignaler

Den första veckan

Den allra första timmen efter födseln är speciell och om möjligt ska mor och barn i lugn och ro få umgås genom konstant hud mot hud under denna magiska timme. Barn föds med instinkten att hitta bröstet och ta tag om det med munnen och om det får ligga ostört på moderns bröstkorg så kommer det att lyckas med det helt på egen hand.
Efter det är det mest vila som gäller det första dygnet. Det andra dygnet är desto mer intensivt. Bebis vill ammas ofta ofta för att lägga grunden till en effektiv mjölkproduktion. Eftersom barnets mage är pytteliten så fylls den snabbt och töms igen lika snabbt. Råmjölken är dock mycket koncentrerad och ger bebis allt hen behöver trots den ringa mängden. Den konstanta amningen kan kännas ganska överväldigande och detta i kombination med trötthet och hormonförändringar gör att dygn två-tre ofta upplevs som tunga och jobbiga. Men det går över!
Den första veckan innan huden har vant sig vid den starka sugkraften så är det vanligt att få så kallade sugblåsor på bröstvårtorna. Ibland blir de till och med blodfyllda, men det ska inte utvecklas sår. Gör det det så är den allra vanligaste orsaken att bebis har för litet eller snett tag, antingen pga något fysiologiskt som kort tung- och/eller läppband, eller pga att bebis helt enkelt behöver hjälp att få till rätt teknik. Att använda amningsnapp i det här läget är lite som att sätta ett skavsårsplåster på skoskav; det kan vara skönt att låta huden vila men det tar inte bort anledningen till att det blev skav från början. Därför är det viktigt att försöka gå till botten med varför man får sår om så skulle ske.

Tecken på att bebis får i sig tillräckligt

Någon gång under den första veckan förändras den första råmjölken successivt till mogen mjölk, den mjölken mamman kommer att ha under resten av amningstiden. Något som gör många mammor osäkra är att det inte går att avgöra exakt hur mycket mjölk bebis får i sig. Dessutom ammar bebis längre stunder ibland men kortare vid andra tillfällen, och mer effektivt ibland men snuttar bara vid andra tillfällen. Det säkraste sättet att veta att bebis får i sig tillräckligt är inte att titta på de egna brösten (det spelar ingen roll om brösten är stora eller små, om de känns spända eller om de är mer slappa, eller hur bröstvårtorna ser ut) utan titta på barnets allmäntillstånd. Följande tecken visar på en bebis som får i sig det hen behöver:
  • blir bebis nöjd när hen ammas (efter att ha bytt bröst flera gånger vid behov)?
  • kissar bebis motsvarande 5-6 ordentliga blöjor per dygn (de första tre-fyra dygnen är det okej om det är mindre)?
  • har bebis bajs nått en senapsgul färg vid dygn fem?
  • verkar bebis pigg och alert när hen är vaken?
  • går bebis upp i vikt (100g i veckan efter den första dippen räknas som helt okej viktuppgång)?

Avslutningsvis

Amningsrelationen är just det: en relation mellan två (ibland fler) individer. Allt hänger inte på mamman och det finns ingen standardbild på hur amningen ska se ut. Försök lyssna på barnet i så stor utsträckning som möjligt. Att våga lita på ditt barn, på din kropp och på dina instinkter är ett stort steg på vägen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

(M)amman Malin

(M)amman Malin
mammanmalin@gmail.com

Jag heter Malin och har varit en av Amningshjälpens alla hjälpmammor, dvs rådgivare inom allt möjligt amningsrelaterat. För tillfället har jag paus på grund av små barn och andra livsomvälvningar, men jag hoppas att återkomma som hjälpmamma inom kort.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela